Det finns alltid några jag alltid kan lyssna på. Oavsett ålder. Oavsett tid. Oavsett.
Kent.
Hur gör han? Jocke som skriver de flesta texter ja om inte alla. Låt efter låt. De har ju gjort så många. Texter som är konstnärliga utan att bli pretentiösa. Krångliga men som så många känner igen sig i. texter som trots att det är på svenska håller. År ut och år in. På det en sjuk känsla för musiken. Varje instrument med känsla rakt in i hjärtat.
Läs bara, vem komponerar texter i den här kalibern gång på gång?
"Och alla känslor slog och sprängde
Hela vardagen full med hål
I en tid då inget hände
I en stad som alltid sov
Men älskling vi var alla en gång små
Ja, vi var alla en gång små
Ja, vi var alla en gång små
Jag kastar stenar i mitt glashus
Jag kastar pil i min kuvös
Och så odlar jag min rädsla
Ja, jag sår ständigt nya frön
Och i mitt växthus är jag säker
Där växer avund klar och grön
Jag är livrädd för att leva
Och jag är dödsrädd för att dö
Men älskling vi ska alla en gång dö
Ja, vi ska alla en gång dö"
e.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar