hästtjej : 120828





Jag har provat de flesta bollsporter, och blivit fast för ett par och sysslat på med dem i min ungdom. Jag har till och med provat curling.

Men jag har alltid drömt om att få vara den där hästtjejen.
Få pula i stallet, rida ut i skogen och vara ett med hästen.
Jag har läst Min Häst och Wendy.
Drömt och längtat mig bort trots att jag var så lite hästtjej man kan tänka sig.

Jag har tjatat på mina föräldrar.
Bett om att få byta om ute i förrådet för att det skulle funka med min systers allergi för dessa djur.
Hon hade ju fått prova, varför fick inte jag?
Jo för att min syster var allergisk.


Då bestämde jag mig för att när jag blir stor och har ett jobb, då ska jag bli ett med en häst.
Åtminstone prova om jag vill det.
Det där kom på is och jag insåg att det är ganska dyrt och tänkte att när jag har ett FAST jobb DÅ ska det ske.

Nu har jag ett fast jobb och ikväll har jag gjort verklighet av en av mina livsdrömmar!!!!

Åh jag är euforisk!
Så roligt!
Ännu roligare att en av mina bästa vänner, Elin, är med också!
Vi har börjat rida Western Ridning.

Det började dugga och sedan regna.
Jag märke inte att jag var kall och blöt förrän vi gått av hästarna.
Det var bara så kul!
När jag gick in med Maxis i båset ville jag helst stanna där och burra ner mig i höet.

Längtar som ni förstår till nästagång!
Dyrt, men värt varenda öre!



Såhär såg Linda ut på sin möhippa när hon fick prova Western Ridning!


e.

the roadtrip begins : 120820


Sist jag skrev om USA resan var i detta inlägg då var vi i San Francisco.
Sista morgonen hämtade vi ut Mustangen.
Eller ja vi hade bokat den billigaste caben och den dög fint.
De försökte sälja på oss en finare Mustang istället för lite extra per dag, efter att ha sett bilarna tackade vi nej.
Då plötsligt kunde vår original bil inte hyras ut för registreringen skulle gå ut under tiden vi hade den och så fick de ge oss mustangen ändå, för samma pris!
Tackrr!


Så här såg rutten ut frpn San Fran:
De gröna punkterna är var vi sov.
Carmel By the Sea, Morro Bay, Santa Monica, Las Vegas och San Diego.
De tunnar rosa linjerna står för avstickare vi gjorde.
Som från Las Vegas till Grand Canyon.


Då var det dags, Musse var fylld med bensin och det var bara att köra!


My man!
Som körde mest hela resan då jag aldrig riktigt var polare med Musse att köra, men sitta med var jag kung på!


Vi tog oss ut från SF och dimman låg tungt över staden och i början av sträckan, ÅH tänkte vi ska det vara så här kommer vi inte se något!!!
Även när vädret är såhär ska med cabbas ner, det går bra om man har rutorna uppe och värmen på max!
Man MÅSTE cabba ner, det är halva upplevelsen, man får se så mycket mer då.


WROOOOOM!!


Så svängde vi runt ett hörn.
Där kom den, Californa Sun!




Som jag njöööööt!!
Visst blåste det eftersom det var en steg från havet, men skööönt!
Första stoppet blev i Santa Cruz, surfers town (som tusen andra städer längs kusten).
Här var det plötsligt het sommar.




Klassiskt på västkustensstränder, små söta nöjesfält vid stranden.

Jag kände med en gång att västkusten tilltalade mig mer än östkusten.
Jag älskar den sköna mixen av folk och surfers känslan.

Ett avbrott från den känslan fick vi när vi kom till det omtalade Carmel By the Sea.
Som ska vara en pärla vid kusten, något bländade vackert.
Dimman kom åter när vi landade där. 
Det var vi som var under 30 annars var det 60+ som hade sin lugna lilla guldbröllopssemster där.
Jag åker gärna tillbaka om 30 år.
Det var mysigt, men lite för pluttigt/pensionöärskänsla för min smak.
Sen gjorde kanske vädret att vi missade det allra vackraste.
Men, absolut i bra tid för ett stopp äta fin fiskmiddag på populära Flying Fish Grill och sova en natt.
För även om man kan streck köra ner till Los Angeles så vill man inte missa kommande sträcka för att det är mörkt.




Så när morgonen grydde, var det dags för den vackraste sträckan på Highway One,
Big Sur.





Det blir nästa inlägg om USA det!



e.









Så till mina som tips tiller som tänkt göra denna resa:
Boka bil i förväg via Hertz eller dyl. En cab är ett MÅSTE. Även om det är dyrare så är det halva upplevelsen, minst. Inte bara för att det är typiskt att åka cab genom USA, utan för att du SER så mycket mer. Alltså hyr ni något annat kan ni lika gärna strunta i det.
Skulle biluthyrningen säga att de inte har en cab in trots att ni bokat en, så stå på er, DU har bokat det DU ska ha en, PUNKT. Var hård.
Bensin är billigt och vi åkte långt så den kostande behöver ni inte vara rädda för.
Längs Highway One kan det även vara ide att boka boende i förväg, vi hade tänkt boka några boenden och sen ta in på några vi inte bokade. Det slutade med att vi bokat allt, och det var sååå skönt.
Att slippa ägna tid åt att hitta boende, sen beroende på när ni åker kan de mindre ställena som ex Carmel By the Sea vara fullbokat.
Vi såg flera ställen i maj som var fullbokade, så även vårt ställe i Carmel By the Sea.
Och som jag skrev, stanna, ha tid på er. Även om ställena ni sover på inte tilltalar er så är det värt det för att ha tid på själva roadtripen. 
Highway One ska ses när det är ljust och solen skiner inte mitt i natten.
Boenden finns i alla prisklasser och som jag tidigare skrivit har vi satsat på billigt, då vi bara sover där.


Sommarkort : 120807


Så har första arbtsveckan dragit igång.
Börjar med två lediga dagar, man ska inte ta ut sig i förskott.
Startar på riktigt imorgon och kör hela helgen så jag får nog min beskärda del.

Så innan det drar igång på riktigt så kollar vi på ännu en av veckorna från semestern, nämligen den på Bästkusten med familjen Ideborg!

Av en slump hade de hyrt en stuga på Saltviks Camping (Grebbestad).
Campingen som jag och Linda (USA) haft så många roliga somrar på tillsammans, då hennes familj hade en villavagn där.

Då var campingen och kusten en idyll.
Kusten är det fortfarande men campingen, ja den hade de inte gjort något med sen Linda och jag var där sist verkade det som.

Fast vad gjorde det, vi hade lika kul ändå!




Hur lycklig kan man bli för lite grönsaker?
SÅÅÅHÄÄR!









För er som inte vet hur Daniel ser ut, Agnes är sjuukt likt sin far.


Kvaliteten på minigolfen var såpass dålig att de lånade ut klubbor gratis.
Men vad gjorde väl det?







Matilda är en försiktig tjej.
En dag var bara jag, hon och P på en badplats.
Från att ha smugit i klängandes på mig från bryggansstege sa hon tillslut:
" Nu får du aldrig mer ta emot mig när jag hoppar"

ÅÅÅÅKEEEJ!
Tack och lov för flytdynorna (hade givetvis aldrig tillåtit det annars), men jag gjorde mig redo för det värsta i alla fall.
Shit jag är så nervös av mig när det gäller barnen, hur ska det gå med egna?

Men efter det hoppet ville hon aldrig sluta hoppa och det är så kul att se när hon vågar!
För hon kan så mycket min Milla!



Så besökte vi det underbara Fjällbacka ett år efter Linda och Daves galet underbara bröllop, just här på Bryggan!

Så himla kul med flera dagar med älsklingsungarna!



Men nu, 
öser regnet ner och sommaren är slutt.
En sommar som aldrig blev sommar.
Fast jag har trots att regn haft en grym sommar som faktiskt haft ett mycket varierat innehåll.
Nu börjar jag bli lite sentimental för att den är över.
Stockholmsveckan, möhippan, bröllopen, kusten, PiP och pysslet hemma.


Fast med tre inbjudningar på två dagar till stora fester i höst känns det som hösten kan bli rätt kul den med! 


e.


Anna & Emil : 120806



Bästa Anna fick den 4 augusti sin Emil och är numera herr och fru Ileby.

Jag dog lite när jag fick se lokalen.
Jag hade förväntat mig en himla fina lokal.
Den slog förväntningarna.
Jag försökte bogsera det gamla bruket hem.
Det var för tungt.

Jag avundades fotografen ännu en smula.
Som fick chansen att fota ett så fint brudpar i sådana fina miljöer.
Åh det hade varit en så fin present att ge Anna, speciellt med tanke på att det var med henne jag började fotografera.

Men,
jag är i slutändan så jädra glad bara av att få var med på deras dag!
Slog ju ännu bättre att få vara gäst i de grymma lokalerna och vara en del av den underbara stämningen.
Började med stortjut till Värmlandsvisan Opera-Rebecca sjöng och Anna som stod och tittade på och jag ville bara plocka med henne hem i fickan, till Värmland, och festen avslutades med dans tills alla var genom svettiga och åkte hem.

Ett bröllop som ligger med på den topp tre lista som faktiskt skapats efter X antal bröllop nu.


Vi var redo!
P var så jädrans snygg i marinblåchinos och hängslen.
Första och kanske sista gången jag får se honom i chinos.


Å så var dom redo (eller?)


Annas allra bästa och äldsta vänner sjöng.
Vi grät.


Värmlandsvisan.
Inte ett öga torrt.


YEAY!





Efter bil åkte de båt och gick i land och togs emot av oss!
De fina hattarna har Anna föräldrar.



Elefanten jag skulle ta med hem sprang bort.


Sjukt god italiensk buffé.


Annas mamma är typ den snyggaste mamman.


Å så ben-gissar leken som Anna klarade, GRYMT!


Förutom smurfarna fanns denna på tårtan.


Många öl och svettig behövs en nypa luft.


Så himla fint att jag inte kan sluta titta.
Tack så himla mycket Anna och Emil!


Anna:

Du och jag möttes som rivaler och vände det till bästa vänskapen.
Även om du bor alldeles för långt bort så finns jag alltid här.
Jag håller en bit Värmland åt dig.
Jag är så jäkla glad för det där grupparbetet som blev vårt pararbete, för det var då vi fann varandra!
Hur ofta eller sällan vi ses kommer du alltid vara en av mina närmsta och bästa vänner, 
för vi passar.

Älskar dig!


e.