Så snart årets godaste mål är intaget startar julen på riktigt.
Jullunchen hos oss består av Lutfisk.
(vissa har dock inte förstånd nog att äta denna ljuvliga rätt utan väljer gröt (?) före och dopp i nån jefla gryta, men det är ju upp till dom).
Jag ska inte rabbla hur vår jul går till, den är som den alltid varit och som den SKA vara, för oss.
Många andra gör säkert liknande men med sina traditioner.
Det var en fin jul trots att snön var långt bort.
Jag hade inte mycket stämning men jag njöt av julen ändå.
Det starkaste intrycket denna julafton var Petra Mede.
En person jag haft dubbla känslor för i flera år.
Mest har jag tyckt illa om henne faktiskt.
Men senaste två tre åren har hon tagit sig in under min hud och omvänt mig.
Jag tror mycket handlar om att hon har hittat balans i sig själv och behöver inte vara högst upp hela tiden.
Hon har hittat förmågan att chilla. Att tona ner och bara vara.
De där minuterna innan Kalle, ni vet då ljuset tänds.
Hon berörde mig.
Pratade om julen på det där sättet som jag upplever den.
Magin som ligger i stunden precis före. Just då, innan.
Så är julen.
Tack Petra Mede för en bra insats som julvärdinna.
Att vänta på tomten tillsammans och att fångas av Kalle och hans vänner.
Stunden när pyjamasen åkt på och man får pyssla en stund till bland alla vuxna.
Det är julafton som liten det.
Det bästa md julen såhär när man är vuxen är att den tar inte slut när julafton är slut.
Det är minst lika roligt på juldagen, för vi har vår juldagsfest då!
Pär står oftast som lekfarbror och jag som mattant.
Även om vi tillsammans kommer på lekarna.
Årets nyhet för att hedra de amerikanska gästerna:
FlipCup i garaget
Så nedrans roligt!!
Men mest skratt gav nog ännu en ny lek för iår;
Plocka upp påsen med munnen utan att sätta ner händer/knän i golvet tillika vighetstävling.
Så dra av dig byxorna och visa vad du går för utan att ramla!
Särskilt glad blir jag av jul då jag får träffa de allra närmaste och bästa människorna.
Familj och vänner.
Vissa träffar jag bara på juldagen, men det är lika viktigt ändå och betyder lika mycket det med.
Varje år har en tjej fattats oss, men i år kunde hon vara med oss.
Vår älskade Linda!
(som dumt nog bor långt bort i det jefla Amerikat, hon kunde inte välja något längre bort liksom).
Det var så himla roligt att hon och Dave var med!
Så nu är julen slut, och jag saknar den redan.
Men jag har ledigt ända fram till efter helgerna, helt galet, som jullov när man gick i skolan!
e.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar