Ett axplock av allt jag läst inför tentan.
Läs, det är fascinerande, även om denna historia långt ifrån berättar allt om din kropp så får du en liten del av mig, helt gratis.
I munnen sitter tungan, tungans slemhinna utsöndrar lipas.
Lipas bryter ner fett. Saliv triggas igång av lukter, syn, smak och i saliv
finns amylas. Amylas bryter ner kolhydrater. Saliv utsöndras av körtlar.
Körtlar som heter parotis, sublingualis, submandibularis. Upp mot näscaviteten
har vi mjukmuskelatur. Muskelturen kallas mjuka gommen och det är den som
stängs när du sväljer. Så att du inte får mat in i näsan. För att du inte ska
få mat ner i luftstrupen så stänger något som kallas epiglottis. Epiglottis är
ett brosk. Ett brosk till början av larynx. Luftvägens början. Larynx består av
fler brosk. Thypridbrosket. Artenoidbrosket. Corniculate och cricoidbrosket.
Efter larynx kommer trachea. Där finns brosk formade som hästskor. Baksidan av
trachea är muskulatur. Trachea delar upp sig i två bronker. En till varje
lunga. Lungan delas upp i lober. Hö lunga har tre lober och vänster lunga har
två. Enda ingången till lungan heter lunghilus. I denna ingång går artärer,
vener, lymfkärl och bronker. Bronkerna delar upp sig till segment bronk,
bronkioler, respiratoriska bronkioler och sist och minst, alveoler. De är många
och små och sitter som vindruvsklasar i lungan. Det är här det primära
gasutbytet sker. I alveoler är trycket mindre än i atmosfären vid inandning,
inspiration. På så sätt trycker atmosfärtrycket ner luft i våra lungor.
Diafragman sänks och interkostalmuskler häver bröstkorgen. Allt slappnar av och
lungorna pressas ihop och rummet minskar. Lungrummet. Minskar rummet ökar
trycket. Boyles lag. Trycket i alveoler blir högre än i atmosfären. Luften åker
ut. Men om det skulle sitta något i vägen för alveolerna då, som om du har
lunginflammation och slem är i vägen. Ja då kommer alveolen falla samman, som
att druvan blir ett russin. Då kommer inte gasutbytet bli adekvat. Utanför alveoler
finns kärl med blod. Blod som vill bli syresatt. För syre ger celler energi.
Utan syra utvinner vi ingen energi i citronsyracykeln inne i cellen. Inget ATP
som är energi blir till. Om blodet då inte får syre så kommer det blandas med
syresattblod och bli en venös tillblandning även kallat shunt. Om man söver en
person så kommer den normala funktionella residual kapaciteten FRC att sänkas.
Sänks denna så kan closing capacity överstiga FRC. Closing capacity är när
luftvägsavsnitt stängs. Då kommer det att ske en venös tillblandning. När
blodet möter en väl fungerande alveol sker ett gasutbyte, blodet blir syresatt
genom diffusion. Koldioxid från vävnader släpps till lungan och vädras ut,
alveolen avger syre till blodet. Blodet går vidare till lungvenen där lungorna bronkiala
artärer släpper lite syrefattigt blod. Därför får vi inte 100% syresatt blod
endast 98%. Lungveven för det syrerika blodet till hjärtats vänstra förmak.
Förmakens tryck är nu högre än i vänster kammare. Detta leder till att mitralis
klaffen öppnas till vänster förmak. Vänster förmak tömmer nu sitt blod till
vänster kammare. Här får vi fram End Diastolisk Volym, den volym hjärtat har
att jobba med. Ökar EDV så ökar slagvolymen på hjärtat. Till en viss gräns. Enl
Frank Starling. Ökar EDV för mycket orkar tillslut inte hjärtmusklerna att
kontrahera och föra över blodet. Blodet blir kvar och kan skapa lungödem och
benödem. Om vänster kammare orka pumpa vidare blodet så sker detta när trycket
i vänster kammare överstiger aortans tryck. Afterload är det tryck hjärtat
måste övervinna för att få ut blodet i kroppen. Hjärtat pumpar ut blodet genom
aorta ut i kroppen. Aortaklaffen stängs och hjärtat börjar om. Det syrefattiga
blodet från kroppen töms i hjärtats högra förmak via den övre hålvenen. Sedan
går blodet genom tricuspidalisklaffen till höger kammare. Från höger kammare
lämnar blodet hjärtat för att syresättas i lungorna via truncus pulmonaris. Det
krävs blodtryck för att blodet ska kunna åka runt i kroppen. För ett blodtryck
måste vi räkna ut resistens i kärlen och multiplicera det med
hjärtminutvolymen. Hjärtminutvolymen kan vi räkna ut med hjälp av hjärtfrekvens
och slagvolym. Om vi vill veta vänster kammare funktion o systole så måste vi
ta reda på ejektionsfraktionen. Då tar vi slagvolymen delat på EDV. För att få
reda på hur väl kroppens vitala organ genomblöds kan vi räkna ut något som
kallas medelartärtryck, MAP. Då får vi ta det diastoliska trycket plus en
tredjedel av pulstrycket. Pulstrycket får vi genom att ta systoliskt tryck
minus diastoliskt tryck. För att hjärtat ska kunna arbeta behövs ett adekvat
blodtryck. Trycket regleras på många olika sätt. Dels så har vi baroreceptorer
på aortabågen, i förmak och lungor. Dessa känner av tryck variationer och skickar
signaler till kardiovaskulärtcentrum i hjärnan. Är det högt tryck märker
kardiovaskulärtcentrum av den höga aktiviteten i barreceptorer och påverkar
parasympatiska systemet att reglera med lugnande mekanismer. Om det är lågt
tryck känner kardiovaskulärtcentrum av den minskade aktiviteten och drar igång
sympatikus påslag. Sympatikus skickar ut adrenalin till kroppen. Det är ett
hormon och signalsubstans som drar igång kroppen. Kontrahera kärl, öka hjärtfrekvens
och dessa binder beta1receptorer i hjärtat. Blodtrycket kan även regleras från
njurarna. I njurarna har vi något som kallas den joxtaglomeruläraapparaten. Den
ligger inne i något som kallas nefron. Njurens minsta funktionella del. Där
finns kärl och tubuli. Mellan afferenta och efferenta arterioler går
distaltubuli och mellan dessa skapas joxtaglomeruläraapparaten. I dista tubuli
sitter makula densa celler som binder ihop med joxtaglomeruläraceller i
arteriolerna. Makula densa känner av natrium koncentrationen i kroppen och
joxtacellerna påverkas av blodtrycket. Är trycket lågt så kommer
joxtaglomeruläraapparaten att frisätta enzymet renin. Renin möter
angiotensiongen i blodet som levern frisätter. Detta skapar angiotensin I av
reninet. Angiotensin I möter ACE från lungendotelet. Angiotensin II skapas och
det detta kontrahera kärl så att blodtrycket ska stiga. Det påverkar även binjurebarken
att frisätta aldrosteron, ett hormon som är salt och vatten sparande. Då kommer
natrium sparas i njuren och således vatten. Detta ger en minskad diures och sparar
vatten så blodtrycket kan stiga.
Ja det här var lite grundläggande.
Då har jag långt ifrån nämnt alla organ och funktioner som vi läser.
Detta mina vänner kallas anatomi och fysiologi.
Allt det jag skrev nu skrev jag bara på fri hand utan att
kolla böcker eller anteckningar. Jag skrev det så mycket på ”svenska” jag
kunde. För att ni skulle förstå något och inse hur fantastiskt detta ämne är. Har
du inte läst, det är faktiskt intressant.
Detta och lite till ska jag tentas i på fredag.
Vi får väl se. Önskade att jag hade fem veckor till på mig
så jag verkligen hann fascineras av detta fantastiska ämne och sätta mig in i varje
del exakt.
Nu är det kort tid och ett in bankande av kroppens viktigaste
organ på cellnivå inför tentan som gäller.
e.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar