När man renoverar blir naglarna hiskeligt fula.
De går sönder för det första. De klyver sig och smutsen letar sig i alla lager för det andra.
För det tredje går det inte att skrubba rent.
Tillslut fick jag nog och gjorde ett sista försök innan jobbet i tisdags.
Starten såg ut såhär.
Då hade jag skrubbat i hett vatten minst 134 gånger.
Huden var inte mjuk efter det.
Så med olja som huvudingrediens startade jag min skönhetssalong i en matlåda.
Blött blött blött.
Skrubb skrubb skrubb.
Lite pill under naglar och mera skrubb så blev det i alla fall såhär:
Helt ok för jobb.
Tills nu då vi målat andra sidan av väggen.
I svart.
Nu är jag på samma bana igen och min kur hjälpte mog fog och fix men inte mot färg.
Buhu.
Men nu är väggarna klara.
Om ni tyckte kakelväggen var modigt och vågat så är det nog inget mot denna "kladd" målade vägg.
Kommer nog inte falla alla lika bra i smaken som kaklet.
Jag vet inte ens själv om jag vant mig.
Själv kladdet gillar jag men det är mycket ovant att gå från en sjukt tråkig vit vägg till en alldeles mörk svartflammig vägg.
Väggen syns ju liksom.
Fast jag gillart.
Speciellt med ramarna.
Jag ska ju inte vara som alla andra.
Har alltid varit lite så.
e.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar