pappa slipade golvet och P tog sig an kantslipen.
då återstod kvistarna.
åh kvistar. ni förbannade kvistar.
övermäktiga var ni där ni prick efter prick tornade upp på våra nybilvna 75 kvm.
jag gjorde ALLT för att hitta en genväg.
fick tips från jobbet.
ringde en målare.
kollade IGEN med stuvbutiken om det inte gick att hoppa över, golvet var ju så torrt!
ingen genväg fanns till ett bra resultat.
så jag fick SURT bita i min gamla replik från gymnasiet.
en viss Anna Ileby minns nog denna replik jag sa om och om igen när jag grundade mina tavlor när vi hängde under tre år på estetprogrammet.
"en bra grund ger ett bra resultat!"
och visst, jag hade ju rätt. det är liksom bara så.
så igår la jag en dutt kvistlack på VARENDA kvist i hela lägenheten.
i TVÅ omgångar.
aldrig mer som ni kanske förstår när ni ser nedan.
bara en liten del av allt.
enmiljontvåhundratrettio, enmiljomtvåhundratrettioett....
idag vaknade jag med värk i leder och muskler.
tänkte på hur sjukt jobbigt reumatiker måste ha det och var glad för att detta var tillfälligt.
så jag for och köpte färg och målade över de grundade rummen.
avslutade med att grunda hallen så nu är det bara hallen kvar att måla.
som det såg ut när jag gick behöver sovrummet en omgång till också.
men det blir imörrrra!
e.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar